jewik

Det här har nog varit den jobbigaste natten på länge. Jag har kanske sovit 1-2 timmar sammanlagt. Anledningen till det är att jag har varit så fruktansvärt rädd och så blev jag sjuk under natten.

Bomb-attentatet som ägde rum på drottninggatan i lördags skrämde upp mig rejält. Det är en av mina största rädslor, att Sverige ska bli bombat och att terrorister utför attentat. Jag somnade inte förren sent på natten och jag drömde en mardröm. När jag vaknat upp från mardrömmen låg jag bara och fick upp en massa hemska tankar och bilder i huvudet, att dom släpper ner bomber från himlen ner på vårt hus, att vi måste fly, att Sverige hamnar i krig, att vi blir bombhotade och inte kan gå ut för kriget, att när jag går i Centralen påväg till skolan tror jag att en bomb ska utlösas, och att när vi flyger till USA nästa vecka att planet ska bli kapat av terrorister.

Jag var gråtfärdig och mådde verkligen psykiskt dåligt. Jag ville så gärna ringa någon att prata med men ville inte vecka någon. Och det jag saknade mest av allt var en varm och trygg famn att krypa in i. Men det har jag inte längre så jag får klara mig själv så gott det går.

Jag vet att jag bara skrämmer upp mig själv men jag vågade knappt åka till skolan imorse och var rädd hela vägen eftersom att jag behöver gå genom dom ställena som är ett utmärkt mål att utlösa bomber på.

Jag var rastlös, skakade och kunde inte fokusera blicken.
Det är så jobbigt att behöva vara så rädd. Jag vill ju kunna röra mig fritt utan att känna rädsla.
Men jag är rädd för allt möjligt. Listan skulle bli lång..
Känner mig så ensam, liten och rädd just nu..